August Vilhelm Bergfelt föddes på Ekudden den 3 maj 1863. Hans mor var Ida Charlotta Hallberg från Nääs Fabrik och far var Anders Svensson (Bergfelt) från Norra Tuvatorp, Bergstena. Anders Svensson arbetade på fabriken och kallades ”Springfelt”, vilket ledde till att han tog efternamnet Bergfelt efter att från början bott i huset Tollered Berg. Detta hus låg på vänster sida av Sågvägen efter huset Gamla Kvarn. Fadern Anders Bergfelt led av astma och tvingades sluta på fabriken i förtid och avled den 15 april 1897.
August Vilhelm Bergfelt gifte sig med Ida Charlotta Hallberg den 29 april 1894 i Skallsjö kyrka och de fick åtta barn. August bodde i Nääs Fabrikers fastigheter under en lång tid för att senare bo i Stenliden och Gården.
August började arbeta i fabriken som tioåring år 1873 och avancerade till underspinnmästare och slutade 1928 i företaget efter 55 års tjänst.
Han var en drivande person och startade ett antal verksamheter. Initialt fanns ingen sjukförsäkring för arbetarna i fabriken. August startade en frivillig sådan och administrerade in- och utbetalningar.
De flesta arbetarfamiljerna i Tollered födde upp en gris, som slaktades till jul. August startade en ”grisförsäkring”, som gav den familj som miste sin gris en viss ersättning.
Han hade en musikalisk ådra och lärde sig att spela orgel genom att rita upp klaviaturen på ett papper. Han verkade som vikarierande kantor i Stora Lundby kyrka.
En annan aktivitet som han gjorde var att starta en blåsorkester, som successivt utvecklades till en orkester, som gav årliga konserter i Österlyckan. Under femtiotalet spelade orkestern ”vårlåtar” sittande på ett lastbilsflak på flera platser i Tollered.
Han var en av de, som på 1880-talet startade en ”Måttlighetssuparförening” med ambitionen att få drickandet till en måttlig nivå. Flera medlemmar kunde dock inte hålla sig till föreningens krav och föreningen upplöstes för att sedan övergå till en blåbandsförening, där August Vilhelm under lång tid var ordförande.
August ar såväl en entreprenör som ledare och drev sina ”projekt” med fast hand och stor målmedvetet. Han tilldelades Kungliga Patriotiska Sällskapets medalj. Han dog i sitt hem Gården den 29 januari 1951.
– Örjan Eriksson