Den stora flyktingvågen

I början av oktober 1944 kom den stora flyktingvågen med båtflyktingar till Sverige från Estland. Cirka 32 000 anlände till Sverige. De flesta kom i egna båtar till Gotland eller Stockholmstrakten.

En del av de som kom till Tollered kom via en inkvartering på Lovö vid Drottningholm, Stockholm. De gick några veckor på ett så kallat dagcenter på Söder i Stockholm och fick information om Sverige. Sedan hamnade flera tillfälligt i Laxå på någon form av läger. Därifrån kom de vidare till olika bruksorter och jordbruk som behövde arbetskraft. Nääs Fabriker Tollered var en av de platser där det behövdes arbetskraft. Ett 50 tal estländare kom till Tollered och Nääs Fabriker 1944.

De fick lite kläder med mera med sig. Då det visades sig att de estländare som kom till Nääs Fabriker trivdes mycket bra kontaktades några av deras kamrater från tiden på Lovö och Laxå som hamnat på andra platser i Sverige. De talade om för dem att de kunde komma till Tollered och arbeta på Nääs Fabriker för där behövdes arbetskraft. Min pappa, Hariton Nellis, var en av dem som kom till Tollered på det sättet efter att först ha blivit placerad på ett jordbruk i Teckomatorp.

De flesta ester kom till Tollered under andra världskriget, men även strax efter kriget kom fler. De flesta ester som kom till Tollered kom från Ösel och några från Dagö och det estniska fastlandet.

Hariton Nellis flykt till Sverige

Hariton Nellis berättade att innan flykten släpptes djuren ur ladugården och sedan gömde sig gruppen i skogen, det var i oktober månad. Inga ägodelar kunde tas med. Tolv personer flydde nattetid i en fullastad båt från Ösel med civila kläder. Endast en bräda fribord hade man som marginal.

Båten anlände först till Gotska Sandön och därefter vidare till Sandhamn, med en 1 hk motor, man hade tur det var lugnt väder och bensinen hade man lyckats få tag på genom att muta tyskar. Under färden nära Estlands kust blev man stoppad av en tysk båt som ställde några frågor men som lät båten passera. Första delen av resan tog nästan ett dygn.

Från de baltiska länderna kom även ett antal personer från Lettland men det var bara ett fåtal som kom till Tollered. En familj från Lettland som kom till Tollered var familjen Graviitis. Denna familj kom till Tollered på tidigt 60-tal och stannade i samhället i många år.

Det nya livet

I Sverige var estländarna aktiva och tog med sig sina vanor hemifrån som de odlade vidare. De kom snabbt i arbete eftersom det var ett stort behov av arbetskraft i den svenska industrin. Man ägnade sig åt surkålberedning, fiskade bland annat siklöja som röktes och man byggde båtar som man gjort i många generationer. Två rökar finns kvar än idag (2020) nära Sävelången, nordost om Nääs Fabriker.

Kvinnorna stickade mössor av för Sverige lite udda snitt. De var rikligt mönstrade med olika färger och platta baktill. Kvinnorna handarbetade i stor utsträckning med stickning och virkning liksom många andra i Sverige på den tiden.

Fiske ett stort fritidsnöje

De som kom från ön Ösel i Estland kände igen sig i naturen runt Nääs-Tollered. Naturen påminner mycket om den som finns på Ösel, med mycket vatten och grönska. Det påverkade naturligtvis trivsel och anpassning.

På fritiden var det fiske som gällde, speciellt att fånga siklöja med nät som sedan röktes. Två platser som det röktes på var Ekudden och Kroken. Vid Ekudden höll Rammus, Tein och Kajuu till. I bolagets hus Kroken bodde flera estländare, bland andra Kivilaid, Alango med flera Det byggdes båthus och flera uppläggningsplatser för ekorna både vid Ekudden och Kroken, där Kroken var den största platsen med båtar och rökar. Att fånga och röka siklöja höll man på med så långt som in på 90-talet vid Krokens strand.

De flesta rökarna revs, två står kvar idag (2022) som minnen från siklöjeepoken i Tollered. Alla båthusen revs för att ge plats åt nuvarande Strand Nääs. Fiskvårdskonsulenten Rudolf Schmuul från Vänersborg var ofta på besök hos sina landsmän i Tollered och följde med stort intresse siklöjefisket i Sävelången. Han var även inbjuden som prisutdelare i den årliga fisketävlingen i Sävelången några gånger i slutet av 50-talet.

De ester som stannade kvar i Tollered

Många lämnade Tollered och Nääs Fabriker i slutet på 40-talet och början av 50-talet. Flyttlasset för en del gick till Göteborg och SKF och några familjer flyttade till Kanada och USA. Familjerna som blev kvar trivdes bra i Tollered och etablerade sig väl i samhället och hade sitt fiske. Många fruar hade handarbete av olika slag.

Två verksamheter som fanns i Tollered, som drevs av ester, var Harald Männiks verksamhet som bedrev fönsterputsning och min pappa Hariton Nellis som övertog den gamla konsumfilialen i Brännabben som sedan blev Nellis Livs.

Ester som stannade kvar i Tollered tills pensionering och längre var, Alango, Hein, Tein, Kajuu, Öisbo, Rammus, Randmaa, Kivilaid, Leini, Kerkel, Pytt, Weintroph, Nellis och Männik.

Hus som esterna bodde i

Några av husen som esterna fick flytta in i, Stenhagen, Gärdet, Kroken, Dalared och Ljungskvarn. Bilder från boken Tollered av Gunnar Berg.

Nääs Konsum

Nääs Konsum kom också att spela en stor roll för esterna. Under 1947 anställdes de första estländarna. Min pappa Hariton Nellis och August Tamm hämtades in från fabriken för de hade affärsutbildning och affärserfarenhet från sitt hemland. Även systrarna Esta och Liis Äärlath anställdes senare. Det blev då mycket enklare för esterna att handla när man kunde prata sitt eget modersmål i affären.

Nya fiskeredskap togs in i sortimentet, bland annat garn för fiske av siklöja. Det blev även en ökad försäljning av rökt sidfläsk och saltgurka. En annan produkt som togs in var estnisk surlimpa från ”Peekers bageri” i Göteborg.

Ester i Tollered 1950-1975

Enligt befolkningsräkningarna fanns personer, födda i Estland och med följande efternamn i Tollered under perioden 1950-1975:

• Alango
• Margat
• Anteplon
• Hein
• Pütt
• Puusepp
• Veintrop
• Virula
• Leontine
• Rammus
• Salumäe
• Öispuu
• Kivilaid
• Randmaa
• Nellis
• Ärlaht
• Allik
• Tiks
• Kastein
• Laineste
• Kaju
• Piibeman
• Tein
• Kerkel
• Manitsky
• Leetma
• Männik
• Kavalis
• Jakobson