Nääs Slott

1825 flyttar Peter Wilhelm Berg och hans fru Johanna Gustava in med sina barn på Nääs. De köper fastigheten av Jakob von Utfall och påbörjar en enorm förvandling av Nääs. Före Bergs tid var Nääs i huvudsak en lantegendom med jordbruk och skogsbruk. Men snart står det klart att Berg inte hade köpt Nääs för att bli bonde.

I köpet av Nääs ingick nämligen två andelar i Tollereds ström med en fallhöjd på totalt 60 meter mellan sjöarna Torskabotten och Sävelången. Vattenkraft var på den tiden en förutsättning för att kunna driva en fabrik, vilket var en het tillgång för en affärsman under den tidiga industrialismen.

Redan 1827 påbörjades planerna på att öppna en spinnerifabrik på Nääs ägor utmed vattenfallen i Tollered. Redan 1833 står bygget klart och Nääs Fabrik AB grundas, med målet att konkurrera med det engelska garnet i pris och kvalitet. Bostaden Nääs blir således familjens första disponentbostad och förklaringen till varför Nääs Fabrik fick sitt namn.

Lilla Nääs

Byggnaden uppfördes av Peter Wilhelm Berg och var troligen påtänkt som disponentvilla åt sonen Johan Theodor som varit en viktig partner till pappa i skapandet av Nääs Fabriker. Att han skulle ta över som disponent var tidigt en självklarhet. Om han verkligen valde att bosätta sig på Lilla Nääs är lite oklart. För redan 1835, bara 2 år efter fabrikens tillkomst lät han nämligen uppföra disponoentbostaden Stora Byggningen, ett stenkast ifrån fabriken i Tollered.

Stora Byggningen

Bostadshus uppfört av bolagets nye disponent, den näst äldste sonen, Johan Theodor Berg. Byggnaden restes mitt emot dåvarande nedfart till Öfvre Fabriken. Huset är den första disponentbostaden i Tollered och markerade dess centrum. JT och hans fru Ann-Charlotte Melin fick 9 barn.

Den äldste sonen Isak var troligen påtänkt som arvtagare till disponentrollen. Men efter att Ann-Charlotte dog och JT gifte om sig med Jenny Gradman ändrades planerna. Isak som hade haft en framträdande position på Nääs Fabriker och redan hunnit bygga sig den stora villan Höja, lämnade plötsligt sin tjänst på Nääs Fabriker. Istället klev den äldste sonen i det andra giftermålet fram och tog över disponentrollen.

JT och den nya frun Jenny Gradman får tillsammans barn, vilket betyder att Johan Theodor har satt 13 barn till världen. Kanske var det därför de lämnade Stora Byggningen för den ännu större disponentbostaden Ekudden?

Stora Byggningen byggdes då om till lägenheter åt tjänstemän. Spinnmästare, kassör och förvaltare bodde i stora lägenheter, medan kontorspersonal, i huvudsak kvinnor, erhöll mindre utrymmen. Här bedrevs senare någon form av matservering och övernattningsmöjligheter för bolagets tjänstemän och tillfälliga gäster (före värdshusets tillkomst).

Ekudden

Johan Theodor Berg anlade på hemmanet Kvikulla denna vackra byggnad som kom att bli centralpunkt för släkten Berg. Han flyttade hit från Stora Byggningen med sin andra hustru Jenny f. Gradman, och sina 9 barn år 1859. Hit koncentrerades jordbruksdriften.

Efter J T Bergs död 1895, utsågs äldste sonen i andra giftet, Volrath Berg till disponent för Nääs Fabriker. Han flyttade hit med sin hustru Clara, f. Wetche, och de båda äldsta barnen Gunnar och Jenny. Här föddes senare de tre döttrarna Greta, Anna-Karin och Marie-Louise. Volrath Berg avled här den 2 sept 1942, och hans hustru Clara 1947.  Sonen Gunnar hade då utsetts till disponent för Nääs Fabriker och bosatt sig med familj på Höja. Dottern Greta bodde kvar här till sin död 28 mars 1994.

Till anläggningen hörde Handelsträdgård, garage, badhus och iskällare vid sjön och tennisplan. Ladugårds-, Stallbyggnad och vagnslider revs när riksvägen byggdes om på 1950-talet och jordbruks- och kreatursdriften hade förlagts till Ladugården vid Nääs Slott.

Höja

Isak Berg, yngste sonen i J T Bergs första äktenskap, var född 1846. Efter avslutad skolgång och kontorspraktik i Liverpool, arbetade han under ett 30-tal år på Nääs Fabriks kontor och innehade olika befattningar. Åren 1885–87 uppförde han denna villaegendom, där han jämte sin hustru Emma f. Hoffman, bodde till sin död 1926.

Efter faderns död 1895 frånträdde han sin befattning och inträdde som intressent i olika göteborgsföretag. Äktenskapet var barnlöst, och Emma Berg avled 1934.

Civilingenjör Gunnar Berg, född 1892, son till Volrath Berg, övertog alltmer av disponentbefattningen och flyttade med hustru Margit f. Ericsson Nordin och barnen Margareta, Peter och Ulla från Alingsås till Höja. Han var vd för hela koncernen Alingsås Bomullsväfveri AB, fram till försäljningen till Almedahl- Dalsjöfors AB, i början av 1960-talet. Han innehade en mängd ordförandeposter och förtroendeuppdrag inom industri- och bankverksamhet. Han bodde på Höja fram till sin död 20 juli 1987.

Till egendomen hörde handelsträdgård, med trädgårdmästarbostad, stall med kuskbostad, senare garage och chaufförsbostad.