Nääs Konsumtionsförening bildades 1868. Föreningen ombildades till aktiebolag under 1880-talet. 1895 flyttade affären in i nya i lokaler, dagens Handlarn. Tolleredborna kunde nu köpa en andel a 25 kronor och få återbäring på sina inköp, fem andelar gav rösträtt vid föreningsstämman som hölls varje år. För att kunna ta emot nya medlemmar blev aktiebolaget åter en konsumtionsförening 1957. Återbäringen var under många år 3% och minskade efter hand tills återbäringen slopades helt 1967.

Affären var av dåtidens mått mätt en stor lanthandel med brett sortiment. Kunderna kom ifrån Tollered, Nääs, Öijared, Sävhult och från delar av Hemsjö. I början på 1950-talet gick man ifrån lanthandels sortimentet till att bara ha speceri, chark och textila avdelningar.

Huvuddelen av affärens varor köptes in från EOL (det som idag kallas ICA), trots att det var en konsumtionsförening som berättigade till köp från KF (det som idag kallas Coop). Den enda vara som levererades från KF var bröd från Konsumbagaren. Några lokala leverantörer var Floda bageri, Göstas bageri, Ubbareds Östergård som levererade smör, och från Höja trädgård samt Kärrbogärde trädgård levererades frukt och grönsaker på sommaren.

Omsättningen år 1956 var 1.393.143 kr. Affären övergick från manuell betjäning till att bli ett snabbköp 1961.

I affärens textilavdelning var Stuvbitar från fabriken en storsäljare. Från kl 05.00 varje tisdag köade damerna för att få en nummerbricka, och därmed vara bland dem första i kön när affären öppnade kl 09.00 att välja bland de nyinkomna stuvarna. Man använde ett klippkort för det fick bara göras ett inköp per vecka. En familj fick köpa 1kg tyg och pensionärer ett halvt kilo.

Man kunde köpa husgeråd på avbetalning, man delade upp inköpet i fyra betalningstillfällen och räntefritt. Vid den sista delbetalningen fick man ta med sig varan hem.

En heltidsanställd springpojke fanns fram till början på 1960-talet. En varuautomat med mest godis och cigaretter fanns vid entrén till kontoret som utnyttjades när butiken var stängd. Under en tid hade Nääs Konsum också ett eget vykortsförlag. Hemkörning av varor gjordes på fredagarna till hushåll som önskade hem-leverans. De mesta körningarna var till Nääs, Sävhult och delar av Hemsjö. Beställningarna gjordes på telefon eller på en inlämnad inköpslista till affären under veckan. Utkörning av varor gjordes av Martin Kristiansson, Floda Budet.

Några av konsumtionsföreningens chefer.

Georg Dahlkvist (en av grundarna till Tollereds IF 1908), Åhnskog, Sjöström, Werner Jonasson, Karl Flodström. Flodström var den sista föreståndaren i Nääs Konsum. Efter att han slutat sin tjänst 1963 fick styrelsen huvud-ansvaret för driften av Konsumtionsföreningen. På senare tid bestod personalen av ca 10 anställda i både huvudaffären och filialen i Brännabben.

Några av personalen.

Åke Svensson föreståndare, han började sin anställning när affären var en lanthandel 1939. Åke var under alla år mycket uppskattad av affärens kunder. Även Margit Jakobsson, Inga Johansson (kontoret), Hariton Nellis och Erik Axelsson hade många tjänsteår. Erik var känd för sin egentillverkade råkorv. Några av många anställda var Dagny Sjöblom, Leila Eriksson, Eivor Eriksson, Britt Rohdén, Isabella Eriksson, Bo Arvidsson, Lennart Florell, Stig Eriksson, Ann-Marie Henningsson, Marita Persson och Britt Rundgren (kontoret). Huset Backen ca 100 m från Nääs Konsum användes som bostad åt personalen. Det var 2 rum och kök i under-våningen samt två ettor med kokvrå på övervåningen.

Konsumfilialen, Brännabben.

I slutet av 1940-talet började det bli bebyggelse runt Brännabben och det blev ett behov av en affär i området. År 1947 byggde Nääs Fabriker ett bostadshus med två lägenheter i övervåningen och en affärslokal i bottenvåningen som då blev filial till butiken i Tollered, kallad Konsumfilialen.

En lägenhet reserverades åt föreståndaren. Föreståndare för konsumfilialen var från 1947-1958 Olle Jansson och Stig Eriksson, Hariton Nellis från 1959-1970.

Konsumfilialen blev en snabbköpsbutik 1960, ett år före huvudaffären i Tollered. Under ombyggnaden till snabbköp uppställdes en tillfällig barack nere vid den sk. rundelen (nerfarten till badplatsen vid Torskabotten).

29 Augusti 1970

Efter nästan 102 år, 29/8 1970 upphör Nääs Konsumtionsförening pga dålig lönsamhet och en större konkurrens från andra butiker i närområdet. Den sista styrelsen bestod av ordf Gustaf Rydgren, Alf Björklund, Sigurd Hammar, Harald Hansson och Stig Niklasson.

Affären i Tollered togs över av föreståndaren Åke Svensson och blir Nääs Livs.

Konsumfilialen i Brännabben togs över av föreståndaren Hariton Nellis och blir Nellis Livs. Båda butikerna blev ICA butiker.

Bo Arvidsson berättar

Under hela 1950-talet arbetade jag, Bo Arvidsson, i Nääs Konsumtionsförening. Den mesta tiden i charkuteri-avdelningen. Här berättar jag om några händelser från den tiden.

Jag började som springpojke. Då åkte jag ibland med Martin Kristiansson, som anlitades att köra ut varor på fredagar till olika kunder som bodde avlägset från affären. Martin hade en motorcykel, märke Indian med sidovagn. Vintertid kunde vara problematiskt om väglaget var svårt med snö och is. Martin hade en plankbit med sig. Denna lades och fästes över den bakre dynan och stack sedan ut på ena sidan om motorcykeln. På denna fick jag sätta mig för att ”tynga ner” för bättre fäste i isiga backar.

En av dem som kom med varor var en liten gumma som rodde med sin eka över sjön Sävelången. Hon hade ägg och smör i en stor flätad spånkorg med lock på. På ena sidan låg äggen och på andra sidan smöret. Smöret var fantastiskt gott och rent. Det ville många gärna köpa.

Man kunde också köpa cigarettpaket i affären. Cigaretterna kunde även köpas styckvis t.ex en eller två åt gången. Märkena var bl a Bill, Boy och Robin Hood. På väggen utanför affären fanns också en varuautomat med div godis samt cigaretter. 3 kronor lades i myntfacket om man skulle köpa ett cigarettpaket. Eftersom paketet kostade mindre satt växelpengarna fasttejpade på paket som låg i facket.

En stor hög silltunna fanns också med riktigt god och fet islandssill. Tunnan öppnades med ett specialverktyg. Priset var 64 öre kilot.

En man som hette Adolf Brandt kom en dag in i affären och skulle ha 2½ kg patent. Jag visste inte vad det var. ”Vet du inte det, pojk, det är ju vetemjöl” sa han. Vetemjöl fanns att köpa i 2½ och 1¼ kg påsar.

I Hemsjö bodde en man som hette Verner Segerlind, född 1888, som var korgmakare. Han hade långt hår och mycket skägg, var ett original ”Luffare”. Gick runt i bygden och sålde sina spånkorgar. Han sov ute i det fria på somrarna. Han kom ibland in i affären. Då fick han snabbt (så de inte behövde vädra så länge) en bit falukorv och en flaska pilsner.

Vi åkte på många trevliga resor till bl a Oslo, Dalsland och olika ställen vid Hjälmaren som Arboga och Kungsör. Resan skedde alltid under pingsthelgerna.