Nääs–Tollered Röda Kors-krets 100-åriga historia.

Föreningen bildades den 16 februari 1916. Doktor Rurik Holm anmodades då av styrelsen för Svenska Röda Korsets 7 distrikt att organisera en Röda Kors Krets inom Vättle Härad samt att tillsvidare inom kretsen fungera som ordförande.

Vid bildandet hette föreningen Näs Röda Kors-krets, då Nääs under denna period stavades med ett Ä.

Den 23 mars 1944 fattades ett beslut om upplösning av Näs Röda Kors-krets och två nya kretsar bildades Nääs-Floda Röda kors-krets och Nääs-Tollered Röda kors-krets.

På årsstämman den 24 april 2017 beslöts att upplösa föreningen och övergå till Floda Röda Kors- krets som då blir Floda-Tollered Röda Kors-krets. Vid dags datum finns bara en Röda Kors-krets i Lerums kommun, Lerums Röda Kors-krets, med två Rödakorsgrupper, Floda-Tollered och Sjövik-Östad.

Vid bildandet 1916 föreslog Distriktsstyrelsen 4 kvinnliga styrelseledamöter men Näs Röda Kors-krets föreslog 6 kvinnliga ledamöter.

Förslag från Näs Röda Kors-krets till den första styrelsen med 6 kvinnliga medlemmar. Fru Clara Berg Ekudden, fru G Risberg Tollered, fru Signe Adelsköld Öijared förrådsförvaltare, fröken Anna (okänt efternamn) kassaförvaltare, fru Ellen Forslund Lerum, fru Anna Holm Näs sekreterare, kontorschefen G Lindegren Tollered, ingenjör Ernst Fegreus Lerum vice ordförande

Suppleanter: Fröken C Kindberg Lerum. Fru A Eriksson Ekåsa Björboholm. Fru H Afzelius Hemsjö. Herr C Eriksson Sandängen Stenkullen.

Förslaget att ha 6 kvinnor i styrelsen förkastades och det blev som distriktsstyrelsen beslutat, 4 kvinnliga styrelsemedlemmar.

Man beslöt vid andra styrelsemötet 1916 att dela upp kretsen i arbetsgrupper, en i Skallsjö, en i Lerum, en i Gråbo alt en i Lundby, en i Angered och en i Bergum. Detta innebar att man utökade antalet kvinnor i aktiva befattningar i kretsen. Distriktsstyrelsen verkar inte haft några åsikter gällande antalet kvinnors medverkan när arbetsgrupperna bildades.

Årsavgiften var vid bildandet 1 krona per medlem. Om någon ville vara med i föreningen men inte hade möjlighet att betala 1 krona kunde avgiften reduceras, detta efter beslut av styrelsen. Årsavgiften 1916 gick oavkortat till lokalkretsen. År 2024 är årsavgiften 250 kr som går till Röda Korset centralt, som i sin tur fördelar ut pengarna till lokalavdelningarna och den hjälpverksamhet som sker i Sverige och runt om i världen.

Under många år fram till mitten/slutet av 1960-talet gick kassören runt i hemmen och inkasserade medlemsavgiften.

År 1944 då kretsen delades höll den nya kretsen, Nääs-Tollered Röda Kors-krets, sammanträde i Österlyckan den 14 april. Det var då sex ledamöter från Nääs Röda Kors-krets som kvarstod, fru Clara Berg, fru Lisa Neubeck, fru Hildur Johnsson, fru Greta Sjöberg, Folkskollärare Gilbert Sjögren som blir kretsens ordförande samt inspektor Lars-Erik Forssberg. Man väljer även in tre nya kretsledamöter fru Lilly Gustavsson, fröken Sigrid Blomberg samt fru Olga Karlsson.

En av kretsens första uppgifter blir att tillsammans med Nääs-Floda Röda Kors-krets bidraga till anställande av en hemvårdarinna. Den verksamheten pågår fram till 1957 då kommunen helt tar över.

Styrelsen 2017 det år kretsen lades ner bestod av ordföranden Helen Albolin Svantesson, vice ordförande Margot Säll, kassör Elisabeth Arvå, sekreterare Eivor Johansson och övrig ledamot Ilona Bodo.

Antalet medlemmar genom åren har varierat från 166 medlemmar till den dag i april 2017 då man beslöt att lägga ner kretsen hade medlemsantalet sjunkit till 36 enskilda medlemmar.

Föreningen har inte haft någon egen lokal men man hade tillgång till lokaler/rum i Österlyckan, Gamla kontoret och Flygeln där årsmöten och styrelsemöten hölls.

Man bokade även rum på Värdshuset för årsmöte. Vid dessa tillfälle kanske man hade någon enklare förtäring.

I de rum som användes mest hade man egna skåp där förenings materiel kunde förvaras. Syföreningens symöten hölls oftast i hemmen.

Ordförande genom tiderna har varit: Rurik Holm, Clara Berg, Carl- Axel Jansson, Gilbert Sjögren. Ingegärd ”Aia” Johansson, Greta Berg, Alf Svensson, Margareta Berg, Gunilla Gustafsson och Helen Albolin Svantesson.

Samhällsengagemang

Från starten 1916 har föreningens inriktning varit att samla in pengar med mera till hjälpverksamhet samt ett socialt samhällsengagemang.

Några Exempel:

• Insamlingar av fjädrar till kuddar efter spanska sjukan.
• Man sörjde för skoltandvården under väldigt många år med början på 1940-talet. Föreningen hade allt ansvar från att anställa tandläkaren och även se till att barnen kom till tandläkaren.
• Krigssjukvårdsmaterialgåvor samlas in skänkta från kretsen, husmödrar och arbeterskor från Nääs fabriker.
• År 1944 ansöker kretsen och får en ambulans från Nääs Fabriker. Fritidsbrandkåren ordnar med chaufförer.
• Förbandskurs/sjukvårdskurs ordnas för brandmän, scouter och frivilliga. En förbandslåda anskaffas och placeras hos Dahlöfs, i telefonstationen.
• Två fadderbarn i Finland får månatliga bidrag med 30 kr/månad mellan åren 1947 -1955.
• Under flera år efter andra världskriget har man tillsammans med scouterna stora insamlingar av skor och kläder till evakuerade flyktingar och bidrar även med så mycket pengar som möjligt.
• Under ett antal år anordnar man förutom den årliga försäljningen en sommarfest i Ekuddens park där behållningen går till flyktinghjälpen.
• I början av 1950-talet kan man erbjuda två husmödrar en veckas gratis semester och vila i Kärra. Detta pågick under många år.
• Kolonivistelse i Åsa för barn.
• Mellan åren 1958 – 1965 upprätthåller man åldringsvård. Några hemsamariter hjälper till där det behövs. Fru Frida Blomberg förmedlar hjälpen.
• Klädinsamlingar var återkommande under väldigt många år.
• Många är de babypaket innehållande stickade tröjor och mössor, sydda skjortor, tygblöjor, handdukar mm som skickats ut i världen
• Bössinsamlingar till specifika ändamål på uppdrag från centralstyrelsen till katastrofarbete.
• På valdagen stod föreningsmedlemmar med insamlingsbössor utanför vallokalen.
• Föreningen deltog även i insamlingar till Världens barn.
• Gåvor till behövande på hemmaplan.
• Julblommor till ensamma på hemmaplan
• Lerums taltidning.
• Skolbarnen har fått pengagåvor som hjälp till skolresor.
• Försäljning av första hjälpen-kit, brevmärken mm.
• Gymnastik för äldre

R.K startade gymnastik för pensionärer 1967.
Ester Karlsson började som ledare, sedan kom Inger Olsson. Hösten 1969 blev A.M. Samuelsson ny ledare.
Vi gympade i Österlyckan till 1991 då vi fick vara i Bergasalen, Gamla kontoret.
Kafé Stallbacken startade 1990. Vi frågade medlemmar från R.K., PRO, Filadelfiaförsamlingen och Missionskyrkan. De som hade tid kunde vara med och sköta kafét. Man behövde inte vara med i någon förening, det gick bra ändå.

Ann-Marie Samuelsson

Försäljning/RK-fest hölls varje år i Österlyckan. På programmet stod underhållning av både vuxna och barn. Vid ett tillfälle hade URK dockteater. Syftet var att samla in så mycket pengar som möjligt som skulle gå till hjälpverksamheten. Man hade en stor tombola med väldigt många vinster.

Även listlotterier med vinster som hade ett högre värde. Antalet listor kunde vara upp till 20 dessa lotter såldes före evenemanget genom att medlemmarna gick runt i samhället och sålde lotterna. Amerikanska lotterier/ringlotteri var ett komplement till övriga lotterier, vinsterna i dessa lotterier var de mest värdefulla. Handarbetsauktion med allt tillverkat av medlemmarna var en höjdpunkt. Nere i matsalen serverades kaffe med lussekatt och pepparkaka, skänkt av Sjöbergs bageri. Försäljning med Luciatåg hölls i Österlyckan med start på 1960-talet.

Aktiviteter

Föreningens aktiva medlemmar var idérika och ordnade under årens lopp med många trevliga aktiviteter.

• Önskebrunnen på värdshusgården med mannekänguppvisning på värdshustrappan i mitten av 1960-talet kommer nog många Tolleredbor ihåg. Mannekängerna bar klänningar i det då moderna OP-mönstren i färgerna svart och vitt.
• För att involvera invandrarkvinnorna i samhället anordnades träffar tillsammans med föreningens medlemmar. Bland annat gjordes en utställning i Bergasalen med fantastiska handarbeten typiska från de länder kvinnorna kom. I och med detta initiativ blev Bergasalen en samlingslokal för invandrarfamiljerna och kallades under lång tid för ”Invandrarlokalen”.
• Påskbasar med bordsdukningstävling.
• Loppmarknader med underhållning och fika hölls på senare år i Bergasalen i Gamla kontoret.
• Föreningen var delägare i de gamla husen Flygeln och Gamla Kontoret vilket innebar medlemskap i Föreningen Flygeln och Gamla Kontoret ekonomisk förening från år 1993 fram till år 2022.

Ungdomens Röda Kors/URK

Ungdomens Röda Kors/URK startar en egen avdelning år 1954 med 12 medlemmar mellan 9 och 12 år. Föreningen var ansluten till Nääs-Tollereds Röda Kors-krets.

Dess första ledare 1954 var Iris Marstedt. År 1956 övertog Eivor Frodelius och Anita Adamsson ledarskapet för URK. Inger Jansson, Stina Höglund och Ingegerd Nyholm är fler som varit ledare i URK. Eivor Frodelius/Johansson är föreningens sista ledare fram till 1972.

Mötena hölls från starten, i dagens Café i Gamla Kontoret, man hade ett skåp där föreningens materiel förvarades, det var flera föreningar som hade tillgång till samma lokal.

De första åren hade man möten på lördagarna men mot slutet av 1950-talet förlades mötena till en vardag.

Ungdomsorganisationen var öppen för barn och ungdom mellan 9 och 21 år. Medlemsavgiften var på 1960-talet 50 öre /år.

URK:s kursprogram var omfattande. När man fyllde 9 år gick man en 10 timmars hälsokurs, godkändes man vid slutprovet fick man ett kursmärke i järn. Sjukvårdskursen på 20 timmar var för URK-are som fyllt 12 år, kursmärket i brons fick man efter godkänt prov. Hade man gått dessa båda kurser var man mogen för samaritkurs på 20 timmar, då fick man kursmärke i silver. För att få kursmärke i guld skulle man ha genomgått samtliga ovanstående kurser och fyllt 15 år. Kursen kallades för ”högre kurs”.

För ungdomar som fyllt 16 år fanns en ungdomskurs som syftade till att väcka intresse för Röda korset och det moderna rödakorsarbetet och ge kunskap och ledning i ämnen som har aktualitet och betydelse för dagens ungdom. Kortare kurser hölls i olycksfall och barnpassning.

Det sociala engagemanget var stort, julklappspaket skickades till barnen i katastrofområden världen över, nämnas kan Sydafrika och Kongo. Paketen innehöll ritblock, kritor, leksak, tandborste och tandkräm. Ungdomarna hjälpte även till då bössinsamlingar ordnades av Svenska Röda Korset. Varje år deltog URK-arna i Röda korsets försäljning i Österlyckan. De hade ett eget bord och sålde julpynt och annat som tillverkats på mötena.

På somrarna anordnade Älvsborgs-distriktet URK-läger, 1961- 62 och -63 i Gräfsnäs, 1964 och 1966 på Kjellviken vid Strömstad. Handikappläger på Bohus Malmön i slutet på 1960-talet lockade ett par medlemmar till deltagande. En bit in på 1960-talet då det var många ton-åringar i föreningen anordnades maskerader och danser för ungdomarna.