Stjärnvisa

Utanför sjunges:

1.
Välkommen hit min Gud, min bror, min brödravän,
välkommen ifrån himmelen, till Betlehem.
Med sina lemmar späda i krubban lades ned på strå,
vad kan oss mera glädjas än att livets konung få.

2.
Ett barn är fött på denna dag, att efter Guds helga välbehag av nåde,
det var, ja det var blott av nåde,
och oss till både hjälp och tröst,
det har ifrån all vånda hela världen återlöst.

3.
De tre vise-män och kungar från Österland,
de komma ifrån Median, till Betlehem
de hade med sig gåvor, de ville den nyfödde konungen se,
de skänkte den stor håvor, guld, myrra, rökelse.

Herodes knekt går in när tredje versen sjunges och frågar:
Se god afton här inne, både värd och värdinne,
husbonden i huset med allt sitt husfolk Välsigne.
Vi önska Eder alla en fröjdefull jul
och från alla olyckor bevare Eder Gud.
Får stjärnan lov att stiga in i afton?

Herodes knekt kommer ut i dörren och säger:
Stjärnan stiger in, sakta och väl.

Alla sjunga:
”Se god afton här inne både värd och värdinne
/: husbonden i huset, med allt sitt husfolk://: Vi önska Eder alla en fröjdefull jul://: och från alla olyckor bevare Eder Gud:/

Herodes säger med bister min:
Jag är så vred och förbittrad i mitt sinn,
så jag vet inte på vilken häl eller tå jag ska stå
eller vrida mig på.
Den ene har förtretat mig på ett, den andre på ett annat och allra helst dessa tre vise-män, som så grymt bedragit mig uti afton. Var är min ordenans?

Knekten svarar:
Vad befalls, Ers majestät.

Herodes säger:
Giv mig en stol att jag må sätta mig på, medan jag begrundar mig en stund.

Knekten svarar:
Det skall ske, så vida det finns någon i huset.

Herodes sätter sig och säger:
Här sitter jag som en herre och konung på min stol, och min tron och mina makter de sträcka sig så vida. Sadla upp din springare grå
att du till Betlehem rida må
och förgöra alla gossebarn på 1½ år. Det skall du, min trogne tjänare göra.

Herodes knekt svarar:
Herodes knekt är jag försann så tappert jag vill strida, ty värjan får jag i min hand, och baljan vid min sida. Pistoler har jag i min sal. Så hurtigt jag må rida, till Betlehem, en judisk stad, att strida. Stritt haver jag mot turkar och tyranner, strida skall jag även mot dessa tre vise män uti afton.

De tre vise män sträcka upp sina värjor och Herodes knekt drager sin värja mot deras, så det hörs.

Herodes knekt vänder sig mot Herodes och säger:
Se god afton min allra nådigaste herre och konung. Nu kommer jag igen från min långa vandring, trots att i landet ej finnes min like.

Herodes säger:
Det är bra min gosse, en hederlig belöning skall du få, en kaka med snus på.

Herodes vänder sig mot Moria-lands konung och säger:
Vad är det för en sotare, som synes framför mig i afton?

Moria-lands konung svarar:
Jag är väl ingen sotare, fast jag synes något svart. Jag är en herre och konung av Moria-land. Det skall min krona och fäste bevisa.

Herodes säger:
Är du en herre och konung av Moria-land, skall du fall ned och tillbedja mig.

Moria-lands konung svarar:
Det skall icke jag, det skall min tjänare göra

Herodes säger:
Själv skall du det göra, annars är du dödens.

Moria-lands konung faller på knä och säger:
O, att jag skulle för dina fötter nedlägga mitt lands krona, så mycket mer som jag ej var den förste som överträdde dina landslagar.

Herodes säger:
Låt mig få höra din önskan.

Moria-lands konung säger:
Att jag som en fredlig monark måtte få genomresa detta land.

Herodes svarar:
Det varder dig och din svit tillgivet. Res i frid.

Under konungarnas samtal sjunga de vise männen:
/: Ja men ack se, ja men ack se på denna Moria-lands kung:/
/: Hur han vår Herodes tillbedja får:/
/: Ja svarten är väl han och av solen uppbränd:/
/: Men likväl så är han bland konungarna känd:/
/: Herodes har blivit narrad och det var rätt bra:/
/: De hedniske konungarne vare lustiga och gla:/

Herodes frågar:
Vad har dessa piltar att förtälja om den stjärnan som brann så vida i Österland?

De visa männen sjunga och gå runt med stjärnan (om plats finnes):
/: Denna stjärnan hon brann så vitt i Österland:/
/: Hon lyste de tre vise-män till Betlehem:/
/: Uti Betlehems stad, uppå denna här dag:/
:/ De tre vise-män varen hurtiga och gla:/
:/ Och har ni lust att veta något mera utav oss:/
:/ Så har vi en man som vi kallar Judas:/
:/ Hör du Judas med pungen stig dristigt här fram:/
:/ Och offra i pungen både kvinna och man:/
:/ Våran Judas han är fattig, han är född av ringa stånd:/
:/ Och därför behöver han lite i pungen ibland:/
:/ En supare var hans fader, en supare är han själv:/
:/ Men vi skall använda denna skärven så väl:/
:/ Ja tack skall ni ha för ni fägna vår Judas:/
:/ Han behöver väl något till tobak och snus:/
:/ Ja tobak eller snus är han inte så mycket på:/
:/ Men kaffe och dricka det tror vi ska gå åt:/

Herodes frågar Judas:
Vad är du för en gammal man?

Judas svarar med förvrängd röst:
Jag är en fredlig man, jag kan både bygga hönshus och uthus göra kåsta å allt möjeligt.

Herodes frågar:
Har du pass på det då?

Judas svarar:
Ja. Lämnar sitt pass.

Herodes läser på detta och säger:
Detta pass är skrivet under alrot och överstruket med en harfot, bläcket var blackigt, pennan var stum, därför har detta pass kommit så illa fram. …..
pulan, pingstas socken 1456. Jonas Klimp känner du han?

Judas svarar:
Ja.

Herodes säger:
Det är bra.

De vise-männen sjunga:
Mat och dricka, det tar vi gärna, ljus och penningar får vår stjärna. Och kan vi inte detta få, så få vi laga oss härifrån.

Blir det någon fägnad såsom vin, sjunges skålande:

Haven tick, haven tack för den redeliga skänken. Den skänker den varder av himmelen betänken. Som hår på en höna och fjär på en katt. Så säger alla redeliga gossar:
Gotd natt, god natt, god natt, god natt.